Till alla barn som överlevt 60, 70 och 80 talet...

Först så överlevde vi att födas av mammor som rökte och drack under graviditeten. De tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, åt Blue cheesedressing, samt åt tonfisk men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagd på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt. Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol, bil kudde, säkerhetsbälte eller airbag. Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska. Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta. Vi åt muffins, mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i långfilen. Inte blev vi överviktiga för det!! För VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!


Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända. Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!! I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna. Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet. Vi hade inga Playstation, nintendos, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV,n inget surroundljud, CD-spelare, inga mobiltelefoner, datorer inget Internet eller MSN. Vi hade VÄNNER och dem fann vi utomhus!

Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder! Och inte blev någon stämd eller anmäld för det. Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord och inte fortsatte maskarna att leva i magen! Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem. Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna. De som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen.

Så var stolt och glad över att du överlevde!

Hehe, väldigt sant de där...men vilken härlig tid när man tänker tillbaka på när man va liten. Minns att (som det står) att man JÄMT va ute och cyklade,gick och bada, man gick promenader me vovvarna tillsammans me nån kompis, satt i nån lekpark på varsin gunga å snacka skit, tog en prommis till favvan när de va 3.90 hg (de va HÖJDPUNKTEN hahaha) å som sagt...inte blev vi tjocka för det, för efter den där godispåsen så va de alltid full fart...fotboll, brännboll eller för att inte tala om burken :) En riktig klassiker må jag säga! Jag var nog jämt ute å busa :) Och när man tänker idag, HUR skulle vi klara oss utan mobil, internet etc...Man kAN det!!! För det gjorde "vi"!!!

Tråkigt att dagens barn missar de underbara man själv vart me om, det viktigaste av allt; ATT FÅ VARA BARN tills man är mogen för "modekläder", smink, färga håret, röka, dricka å springa ute på nätterna...idag är man klassad som TÖNT och blir utstött om man inte hakar på "coolingarna"...FÖRJÄVLIGT!!!

Hoppas att det på något sätt blir bättre! Jag vet vad jag ska göra! men det tänker jag avslöja när jag vet mer!

Dröm tillbaka för en stund :)


Kommentarer
Postat av: mallan

Haha va underbart det va att vara barn då =) vilken tur vi hade

Postat av: Linda

Jaa det var helt underbart att vara barn på den tiden! Vi byggde linbarnor mellan granarna och fotbollsmålen, det gjorde ont men var helt galet kul! =) Vad hände med att vara Barn??



Håller med malin, vilken tur vi hade!

2008-10-03 @ 18:58:55
URL: http://meinertz.blogg.se/
Postat av: Linda

Men det höll allt in på 90 talet med måste jag säga! iaf till 97 =)

2008-10-03 @ 18:59:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback